Länsmansgården i Grillby
Examensuppsats
Släkt/bygdeforskning utifrån eget valt område
Länsmansgården i Grillby, Villberga socken, Uppsala
Titeln Kronolänsman fanns i Sverige mellan 1675 och 1918 och var en lokal statlig tjänsteman som upprätthöll ordningen i ett härad. Länsmannen i Grillby arbetade inom Trögds Härad i vilka socknarna Hacksta, Löt, Veckholm, Torsvi, Kungs-Husby, Härkeberga, Litslena, Husby-Sjutolft, Villberga, Lillkyrka, Boglösa, Vallby och Arnö ingår.[1]
Den första Domboken från Trögds häradsrätt omfattar åren 1680-1686.[2] I en kunglig resolution 1675 stadgades att Kronolänsmannen skulle utses av landshövdingen: "dock skall det ske utav bofaste och beskedligaste bönder, som i häradet finnes, och intet främmande och löse, som allmogen ingen hjälp kan hava av". Kronolänsmannens arbetsuppgift omfattade polisverksamhet, skatteuppbörd, indrivning och att delta i Tingsrättens arbete, ibland som åklagare i vissa mål.[3] Efter 1918 bytte Kronolänsmannen titel till Landsfiskal.[4]
Redan 1780 ritades marken för Kronolänsmannens ägor in på en Storskifteskarta över Grillby.[5] Länsmansgårdens manbyggnad uppfördes enligt boken Gods och Gårdar 1845[6] men gården stod på plats redan 1841 då Länsman Sandqvist flyttade in enligt hans memoarer.[7] Gården kan alltså konstateras vara äldre än 1841. Enligt en bedömning från Nils Johansson, Sven Åke Haglunds svärfar, så är det valvformade taket i källaren murad enligt en teknik som användes på 1700-talet. Det kan också vara så att taket är murat i början på 1800-talet men av en yrkesman som använt denna äldre metod.[8] Första gången Länsmansbostället nämns i Kyrkböckernas Husförhörslängder är mellan 1759-1778.[9] Det har inte gått att styrka att det är på samma plats som dagens Länsmansgård, men att det i alla fall är inom området som benämns Grillby no 3 enligt Husförhörslängderna längst bak i bilaga 1. Det finns heller inget fastighetsregister under denna tid och första gången Länsmansgården syns på en karta är på 1859 års Häradsekonomiska karta.[10] Det finns en källa som heter Syner och ekonomiska besiktningar som personalen på Landsarkivet i Uppsala hänvisar till, där kan en gård avsynas på grund av försäljning, brand eller ekonomiska frågor. Jag har gått igenom åren 1790-1859 utan att hitta något om Länsmansgården.[11]
Från 1768 fanns en Kronolänsman vid namn Olof Ekman[12],[13] som bodde i Grillby tillsammans med sin familj. Olof Ekman var sjuklig de sista två åren av sitt liv och dog 1796 av gikt vid 50 års ålder.[14]
Christoffer Luck tog över tjänsten 1805. Han var född 1775 i Björskog i Västmanland.[15] Han var 30 år när han flyttar in med sin familj mellan 1805-1809. Christoffer dog 1858 och efterlämnade enligt bouppteckningen 31 840 kronor till hustru och dotter som omvärderat till dagens penningvärde är 2 071 261 kronor.[16],[17]
År 1811 anställdes Carl Gustaf Lindh, född 1773 i Sicklaö i Stockholm.[18] Carl Gustaf med hustru flyttar in från Ekolsund till Grillby no 3. De fick två pojkar, Carl Johan och Fredrik födda 1813 och 1815. I hushållet har de hjälp av tre pigor och fyra drängar med att sköta gården. En av drängarna har sin familj med från Husby samt ett barnhusbarn på två år därifrån.[19] Efter tio år som Länsman flyttar Carl Gustaf och hans familj till Yttergran 1821.[20]
Näste Länsman på tur som flyttar in 1820 är Karl Fredrik Marén, född 1796 på Arnö.[21] Han flyttar in från Enköping och hans syster Christina Lovisa Marén född 1798[22] flyttar in året efter från Arnö. Systern gifter sig och flyttar vidare till Gran året därpå.[23] Karl Fredrik gifter sig 1824 med Christina Sophia Säfström från Enköpings Näs varpå Christina och svärmor flyttar in på Länsmansgården.[24] De får tre söner inom fem år[25], den sistfödda Johan Alfrid dog vid fyra månaders ålder av konvulsioner.[26] Efter 17 år som Kronolänsman får Karl Fredrik frågan att avsäga sig sitt uppdrag av Borgmästare Svedelius i Enköping då han såsom äldre och förmögen man inte längre behövde tjänsten.[27] Han avsade sig kort därefter sitt uppdrag och familjen flyttade till Graneberg Säteri i Litslena 1838.[28] Karl Fredrik dog åtta år senare med endast en son som arvinge. Boets behållning nedtecknas och uppgick till hela 21 sidor där guld och silver räknades upp tillsammans med en tunna tjära, en skymlig häst, en grönmålad åksläde samt 28 näsdukar.[29]
Frågan om att bli ny Kronolänsman fick Carl Johan Sandqvist, född 1813 på Uppsala Slott.[30] Hans far arbetade på slottet som vaktmästare och hans Mor Agatha Magdalena var dotter till Hof-Providören som arbetade för Konung Adolf Fredrik. Efter en svår uppväxt då fadern dog tidigt fick Carl Johan fem års skolgång. Hans mor ordnade plats till honom i Stockholm som biträde hos en Kryddkramhandlare där lönen var mat, husrum och begagnade kläder. Där stannade han i drygt fyra år och fick sedan genom sin styvfars försorg en tjänst som skrivare hos Häradsskrivare A. G. Boberg i Martebo socken på Gotland. Väl där fick han ännu ett förordnande, att sköta Kronolänsman Landegrens tjänst inom Lummelunda ting. När Carl Johan blev 21 år och myndig fick han ett nytt förordnande hos Kronolänsman Ekman i Hejde och Fardhems Ting. När uppdragen tog slut sökte Carl Johan sig tillbaka till Uppsala och fick ett uppdrag hos Kronofogde Johan Floderus. Där stannade han tills han 1836 fick ett erbjudande om en Länsmanstjänst i Trögds Härad. Han fick tjänsten 1837 men tillträdde först som Stadsfiskal i Enköping.[31]
I Enköping fick han dock bistå Kronolänsman Marén i Grillby då ett Yxmord skedde mitt i byn 1839. Det var hos familjen Ludvig Andersson. Frun i huset, Maja Stina Fredricsdotter som under en längre tid stått under stor press då maken var satt under förmyndare för fylleri och Maja skulle sköta allt hemmavid samt få pengarna att räcka till. Hon hade tidigare haft enskilt samtal med pastor Blomberg där hon uttryckt hjärtängslan och varit sängliggandes en längre tid. Maja tog sig upp ibland men återfaller i "vansinnighet och galenskap". Hon brukade vid den tiden gå långsamt och speja ihärdigt runt om sig. På Skärtorsdagen 1839 kommer en kringstrykande tiggerska, Johanna Flinta av "skojaresläkt". Johanna får husrum över natten och tar sig några supar ur sin flaska på kvällen och bjuder även Ludvig. Tidigt om morgonen vaknar Maja och går ut på gården. Hon kommer strax tillbaka och slår eld och tänder lampan. I handen har hon en yxa. Med den hinner hon ge Johanna två kraftiga hugg i huvudet innan Ludvig hinner fram och tar yxan ur handen på Maja. Maja lägger sig i sängen med orden: Nu har jag befriat mitt och mina grannars hus från Satan som gjort så mycket ont.[32]
Carl Johan Sandqvist närvarar vid obduktionen på Påskaftonen som sker i samma rum som Johanna dog. Vid rättegången senare förklarades Maja som vansinnig och dömdes till vård där hon inte kan skada någon annan.[33] Maja anlände till Ulleråkers sjukhus 3 april 1839 där hon visade stor apati och ville hem till sina barn. Maja avled efter långsamt avtynande den 25 augusti 1840 utan att någon förändring skedde med hennes tillstånd.[34]
Den 14 mars 1841 fick Carl Johan Sandqvist tillträde till Grillby boställe. I samma veva förlovade sig Carl Johan med sin Hedvig Fredrika Söderbaum från Österväga i Wendels socken. Den 24 augusti samma år sammanvigs de i Hedvigs föräldrahem.[35] Från hennes mindre bemedlade hem fick de med sig två kor och några få hushållssaker samt en uppbäddad säng. Carl Johan har skuldsatt sig för att skaffa möbler och annat som behövs i ett hushåll. De får sju barn på kort tid och nummer åtta är på väg då koleran slog till i Stockholm 1853. Epidemin kom till Grillby då en smed vid namn Engström tog med sig ett bylte kläder från en man i Stockholm som dött i kolera. Kläderna togs från Bäddarö brygga av gamle Kyrkovärden Erik Jansson som blev det första offret.[36] Därefter dog det åtta personer varav en var statdrängen Johan Lundberg från Nysätra som arbetade på Länsmansgården och som dog framför Carl Johan.[37]
Då Carl Johan blev ansvarig för bevakningen att de sjuka fick vård och begravning, hade han nästan daglig kontakt med de sjukas vårdare och blev själv drabbad av förkänningar i mage och ben och kunde i sitt utmattade tillstånd knappt röra sig. Orolig som han var för sin stora familj lät han flytta barnen till ett hus i Kumla, Boglösa socken som han tidigare köpt. Huset var oinrett men det viktigaste var att barnen kom långt bort från smittan. Carl Johans svägerska tog hand om barnen medan han själv och hustrun stannade kvar i Grillby. Senare på hösten beslöt även de att flytta dit för gott så att det nya barnet kunde födas i Kumla. Carl Johan fick 12 år på Grillby Länsmansgård där han hade sin mest verksamma ålder. Han skötte jordbruket på flera ställen, hade skrivbordsjobb från klockan fyra till åtta på morgonen för att sen sätta sig på kärran och kuska runt i distriktet under dagen. Hustrun hade sitt fulla bestyr med de många barnen och med spinnrockar och vävstolar som väsnades så huset skakade i fogarna. Det skulle vävas tyg till kläder åt hela familjen och även åt drängar och pigor som skulle ha "lönekläder". Utöver det skulle hon ordna det dagliga matbordet för 15-16 personer.[38]
Då pigan Johanna Sophia Andersdotter i Grillby stod åtalad för vållande till sitt nyfödda fosters död inställde sig Länsman Sandqvist som åklagare vid Wintertinget i Litslena i februari 1854. Pigan hade försökt bli av med fostret genom att äta torkade bockblad och genom åderlåtning av fötterna. Hon hade även fått ordination på björngalla. Då fostret ändå överlevde så satt sig Johanna över en balja med vatten vid födseln och lät barnet glida ner i vattnet och drunkna. Länsman Sandqvist dömde henne till 24 par ris, uppenbar kyrkoplikt och därefter fängelse med arbete i fem år på tukthus.[39] Johanna dog ett år senare på Arbetsfängelset på Norrmalm i Stockholm av blodstörtning.[40]
På Hösttinget i oktober 1865 fick Länsman Sandqvist i egenskap av åklagare infinna sig i rätten. Där var bland annat Carl Erik Ersson från Grillby ställd inför rätta för flertalet brott. Bland annat för att olovligen tillgripit sex och ett halvt lispund, ca 55 kg i dagens mått, pepparrot från Skomakaren Bäcks planteringar samt 4 lispund (34 kg) från Jordägare Lundberg.[41] Länsmannen berättade att han fått kännedom den 6 november om att Carl Erik Ersson skulle bege sig till Stockholm för att sälja spannmål och att han också fått höra om stölden av pepparroten. Länsman besökte då om morgonen den 7 november stugan där Carl Erik bodde med sin far på Ekolsunds ägor i Grillby. Där fick han reda på att Carl Erik redan klockan 3 på morgonen gett sig av mot Fånö för att med ångfartyget Runan resa till Stockholm. Sandqvist såg till att telegram blev sänt från Enköping till polisen i Stockholm. Polisen i Stockholm inväntade ankomsten av Runan och Carl Erik blev anhållen och hans varor beslagtogs. Det var pepparroten, flera meter vävda tyger, en tunna råg samt fem tunnor med korn. Rågen hade blivit stulen i en bod på Nils Jonssons gård i Grillby. Vävarna hade stulits då det legat ute på marken för blekning på flera gårdar i Tibble by i Litslena. Länsman Sandqvists utslag i domen för bland annat stöld av växande jordfrukter blev 2,5 års straffarbete samt att Carl Erik skulle betala rättegångskostnader för de målsägande.[42]
När Carl Johans hustru Hedvig Fredrika dog 1876 av bröstlidande 54 år gammal och han stod ensam med 10 av de 16 barn de fått tillsammans avsade han sig Länsmanstjänsten.[43],[44]
Grillby järnvägsstationen invigdes den 12 december 1876 av konung Oscar II och järnvägen gjorde byn till en stor knutpunkt i Trögden.[45]
Erik Johan Turén tog över Länsmanstjänsten 1876 och han var även Byggmästare. Han satte igång med att bygga en ny Länsmansbostad åt sig som så småningom kom att heta Lindgården eftersom en allé av lindar ledde rakt in mot byn. Där bodde Turén med sin familj, tjänare och två guvernanter åt barnen.[46] Turén var lite av en pamp i byn och han var den enda som åkte vagn med 4-spann genom allén.[47]
Till Hösttinget i november 1889 hade Hemmansegaren Adolf Andersson i Gåde stämt slaktaren J A Roberg i Grillby för utebliven betalning samt ränta för en dragoxe. Slaktaren hade blivit tillfrågad om han ville köpa oxen då den blivit halt och inte längre kunde användas till körning. Slaktaren ville köpa oxen men hade inte kontanter för tillfället och fick då åtta dagars uppskov med ränta. Enligt slaktaren så var köpet upplagt som så att han endast skulle betala för oxen om han kunde sälja köttet vidare. När slaktaren for till Stockholm för att sälja köttet blev det taget av Hälsopolisen och kasserades på grund av magerhet som otjänlig människoföda. Slaktaren fick då böta 6 kronor till Hälsopolisen. Målsägande och svarande kom inte överens och målet uppsköts till nästkommande års lagtima Vinter ting.[48] Dit hade ytterligare ett vittne kallats som talade för Adolf Anderssons sak och domen blev att slaktaren dömdes att betala 50 kronor för oxen samt 32 kronor för Adolf Anderssons rättegångskostnader.[49]
Under våren 1890 utgick en förfrågan i Grillby om intresse för anskaffande av telefon. En av de sex första som skaffade telefon och därmed kom att stå i förbindelse med Stockholms allmänna telefonbolags nät var Johan Turén.[50]
Samhällets badhus som uppfördes på Brunnsgatan norr om järnvägen 1897-1902 av Johan Turén blev en samlingspunkt i byn där man bland annat kunde bada karbad eller gyttjebad. En riktig Baderska var anställd som såg till att de stora badkaren av ek värmdes upp av en ångpanna.[51]
Grillby utvecklades stort efter järnvägens tillkomst och Johan Turén som Byggmästare drev igenom många projekt. Han, Brukspatron Tamm på Fånöö och Byggmästare Blad gjorde en framställning 1896 till Länsmyndigheten om att Grillby skulle få municipstatus. Ingen åtgärd skedde och en ny ansökan gjordes 1909.[52]
Även AB Grillby Metallfabrik registrerades av Länsmannen Johan Turén.[53] Verksamheten startade 1904 och en del av arbetarna från fabriken inhystes på Lindgården, hos Johan Turén.[54]
I augusti 1913 flyttar familjen Gustafsson in som arrendatorer av Länsmansgården.[55] Det är min mormors morfar Karl Gustaf Gustafsson, hans fru, deras fyra barn samt hans far och svärmor.[56] I april 1918 hemställer Kammarkollegium att K G Gustafsson får överta arrendet i 20 år då Länsmansämbetet upphört.[57] Familjen Turén flyttar 1918 till Maria Magdalena församling i Stockholm.[58]
Turéns önskan gick i uppfyllelse först 1918 då Landshövding Hammarskjöld kom till Grillby och upphöjde byns status till municipalsamhälle. Förändringen innebar att samhället fick en egen styrelse och egna tätortsregler. Vägarna i Grillby fick beteckningen gator och samhället delades upp i ett tjugotal kvarter.[59]
Ett Bondeting hålls i juni 1919 i Gustafssons hage. Där samlades Grillbys jordbrukare för att få information om nyheter i lantbruket. Där kunde de få prova på nya redskap och få utbildning i nya metoder.[60] Föredrag hölls då av Redaktör Hedenström och Riksdagsman Månsson i Backa. Mässingsmusik från Enköping spelades. Kaffe och läskedryck serverades men socker torde medtagas.[61]
Lisa Haag som var ett av barnen Gustafsson som bodde i Länsmansgården som ung. Hon kommer ihåg de fritidsnöjen som fanns i Grillby kring 1920. "Det var bion och Logen samt biblioteket." Gångbiljett på järnvägen kunde man köpa för att gå längs med järnvägen in till järnvägen hem från Enköping. Lisa mindes en nyårsafton då de varit inne i Enköping på kvällen och gick svart hem till Grillby utan biljett.[62]
Det hus som Johan Turén byggde i slutet av 1890-talet som ny Länsmansbostad blir 1924 Pensionat. Där fanns mat- och kaffeservering och man kunde göra beställningar på middagar och supéer för större sällskap och det fanns även rum för resande.[63]
På sommaren 1938 auktionerar Karl Gustav
Gustafsson ut 15 stycken kalvfärdiga Västgötakor.[66] Det var en livdjursauktion där dräktiga kor såldes
av som hölls med jämna mellanrum av lantbrukarna i trakten.[67]
Karl Gustav Gustafssons arrende går ut 1944 och han håller stor Kreaturs- och lösöresauktion på Länsmansgården. Det är 6 hästar, 26 nötkreatur samt alla jordbruksredskapen som ska utropas.[68] Hilding Haag tar över gården efter sin svärfar och ropade in bland annat traktorer och mjölkmaskin från auktionen.[69]
Föreningslivet blomstrade på 1950-talet och familjen Haag deltar på många olika sätt. Lisa Haag är med i Villberga SLKF där hon valdes till Kretsombud[70] och på Villberga CKF-avdelning (Centerns kvinnoförbund) satt Lisa med som Kommunkretsens ledamot. Lisa deltog också när Hushållningssällskapet från Uppsala anordnade en demonstrationskväll för husmödrarna i Grillby där de fick lära sig att tillaga läskande drycker och bakning med hjälp av hushållsmaskiner.[71] Deras dotter Marianne Haag är med i Villberga-Hacksta-Löts SLU-avdelning (Sveriges lantbruksuniversitet) och sitter med i styrelsen som kassör. Hennes blivande man Ambjörn Mattsson är också invald som suppleant till Kretsombud.[72] Deras son Rune medverkar i Kyrkskolans aftonunderhållning med en teaterpjäs som ventilerade orsakerna till tandvärk, magplågor och huvudvärk. Biljettintäkterna gick till en planerad skolresa till Åland.[73] Hilding Haag är medlem i Villberga, Hacksta och Löts Hemvärn och kamratförbund där han en gång kammade hem 6:e pris vid hemvärnets fältskjutningar.[74] Hilding är också med i Villberga RLF (Lantbrukarnas riksförbund) där han var ombud till Hushållningssällskapet för bekämpning av Berberisbusken.[75]
Lindgården, som Länsman Turén byggde såldes 1944 till innehavaren av Helgesta vårdhem. En omfattande renovering startades och verksamheten kom igång 1945 med ett 20-tal patienter i åldrarna 3-65 år som ansågs vara sinnesslöa och obildbara. Gulli Ann-Margret Lindqvist född 1921, Rune Haags svärmor, arbetade på vårdhemmet och hon mindes att efter frukost så måste barnen gå på utedasset. Det fanns en länga med åtta dass på rad och barnen bands fast där tills de hade gjort ifrån sig, sommar som vinter.[76]
Rune Haags far Hilding Haag höll Kreaturs- och Lösöresauktion vid Länsmansgården på våren 1962 då han bestämt sig för att sluta med jordbruket på gården.[77] Hilding flyttade från Länsmansgården 1964. Hans svåger Ambjörn Mattsson tog över gården de sista två åren då Enköpings kommun köpte marken av Domänverket.[78] Ladugården rivs 1966 genom en överenskommelse mellan Hilding Haag[79] och Domänverket då han köpte angränsande tomtmark till Länsmansgården.[80] Kommunen planerar att bygga bostäder och att Grillby ska expandera. Hela Länsmansgårdens ägor ska bli kommunal mark. Vid Villavägen skulle det byggas egnahem och skolbygget kom att sätta fart under sommaren 1964. Tanken var att den planerade motorvägen E18 skulle ge Grillby ett bättre läge och att samhället skulle bli mer lockande för människor som både vill ha närhet till landsbygd och storstad.[81]
Kommunen ville sälja av själva Länsmansgården 1969 och gjorde ett försök med auktion. Ett enda bud kom in på 16 000 kronor som kommunen inte godtog och en ny auktion anordnas snart igen innan samhället fick ett nytt kråkslott.[82] Denna nya auktion drog igång månaden efter och då lade Oskar Jansson i Hacksta ett bud på 20 000 kronor som kommunen antog.[83]
Socialstyrelsen beslutade 1976 att döpa om vårdhemmet Lindgården till Lingården så inga förväxlingar kunde ske med andra vårdhem.[84]
Länsmansgården användes under några år endast som sommarhus och stod och förföll. Mariann och Staffan Bothzén hade haft ögonen på gården sedan de flyttade till Grillby och Mariann fått arbete som lärare på Grillbyskolan 1969. När de såg en annons i tidningen 1972 slog de till. De ropade in Länsmansgården för 32 000 kronor. Efter det har de lagt ner tusentals timmar på att rusta upp gården. De tog bort rappningen på huset och frilagt timmerstockarna, både på in- och utsidan. Båda två arbetade som lärare på heltid så mycket fritid gick åt till målande och snickrande tillsammans med deras två barn. De byggde flygeln där Staffan haft sin Musikstudio. Han arbetar som musiklärare på S:t Ilianskolan. Staffan trivdes bra i Grillby och det var lätt att få vänner och istället för att bara dricka kaffe tillsammans startade han upp Radio Grillby där målsättningen var att barnen i Grillby skulle sända program till andra barn. Till exempel finns det fyra sånger om Grillby bland annat en som heter Silon läcker.[85]
År 1987 köpte Sven Åke Haglund och hans fru Torgerd Länsmansgården av Bothzéns. De hittade Grillby och gården av en slump då Sven Åke tidigare skrivit en tidningsartikel för Vi Bilägare om hur den planerade motorvägen E18 skulle påverka de byar som får tillgång till motorvägen och de som hamnar på sidan om. Vid Grillby skulle det komma en av- och påfart till motorvägen och namnet hade lagt sig i bakhuvudet. Så såg de annonsen om försäljning av Länsmansgården och slog till omedelbart.[86]
I torpargrunden under huset hade en rejäl samling spritflaskor slängts in under åren. När elen behövde dras om i slutet av 1980-talet kröp elektrikern från Hagelins El in under huset och skar sig på glaset från de många flaskorna. Torgerd berättar en annan historia om hur livet kan te sig på landet en morgon då barnen var små och skulle till skolan. Som vanligt var det lite bråttom när en av sönerna ropade på henne mamma det står en ko på tomten. Torgerd tänkte att det bara var en fördröjningsmanöver, men sonen stod på sig. Jo! det är en ko på tomten. Torgerd tittade ut och till sin stora förvåning såg hon, först en ko vandra förbi precis utanför fönstret, sen kom det flera stycken på väg rakt in mot grönsakslandet. Sonen blir utskickad för att leta reda på någon av makarna Bodin som har det enda lantbruket i Grillby eftersom det förmodligen är deras kor som är på vift. De stöter på varandra strax efteråt och alla blir väldigt lättade av att korna kommit till rätta.[87]
När Haglunds renoverade köket för några år sen byttes golvplankor och isolering. I grunden fann de ett par mansstövlar i läder och med träsulor helt intakta. De lade tillbaka stövlarna under golvet och utökade fyndet med en egen tidskapsel från deras familj och tid, samlat i en stor glasburk.[88]
Här på Länsmansgården har Sven Åke och Torgerds barn vuxit upp i det Grillby som sakta blivit en sovstad till Enköping, Uppsala och Stockholm. Det är fascinerande att tänka på den företagsamhet som rådde i byn i början av förra århundradet hur Grillby var den knutpunkt i och med att järnvägsstationen invigdes. Men bara för 50 år då jag växte upp var här fortfarande ett fungerande samhälle med Post, bank, järnhandel, flera matbutiker, järnvägsstation med pressbyrå
Att Länsmansgården varit en central punkt i min släkt i drygt 50 år gjorde det väldigt speciellt för mig, då jag blev inbjuden av Sven Åke och Torgerd att besöka gården. På övervåningen som förut var kallvind fanns hål i de kraftiga takbjälkarna där varparna fästes till vävstolarna. Jag kan se för mig min mormors mormor Edla Andersson sitta och väva tyg till handdukar och kläder för 100 år sedan.
Litteraturförteckning/Referenser
Grillby 100 år, bilaga till Enköpings Posten 1978-05-24
Lantmäteriet, Häradsekonomiska kartan Enköping J112-83-25
Lantmäteriet, Generalstabskartan Sala J243-83-1
Göran Källgården, Hembygdsforskare och innehavare av Avskrift av "Afskrift af f. Kronolänsman C. J. Sandqvist efterlemnade anteckningar." Örebro 1942, K. Hållén.
https://www.sigdat.se/Slaktforskning1.htm - 2020
Byordningar från mälarlänen, Wolter Ehn, Uppsala 1982
Sveriges bebyggelse – Landsbygden, Uppsala län, Uddevalla 1947
Bilaga - Utdrag ur Husförhörslängder över Länsmansbostället 1737-1946
ArkivDigital: Villberga (C) AI:1 (1737-1747) Bild: 4 - Grillby, Grillby torp, Grillby ägor
ArkivDigital: Villberga (C) AI:2 (1759-1778) Bild: 113 Sida: 106 – Grillby, Länsmansbostället
… Wikström
Ekman 1727
… Jan Turesson 1749
Hustru Dahlberg
Dräng Eric Jansson 1749
Dräng Jan Andersson 1743
Hustru Eva 1761
… Greta Andersson 1745
ArkivDigital: Villberga (C) AI:3 (1765-1771) Bild: 78 Sida: 72 – Grillby, Hittar inte Länsmansgården där
Ekman finns på Grillby no 6 otydlig rubrik o text, s 77
ArkivDigital: Villberga (C) AI:4 (1778-1787) Bild: 57 Sida: 51 – no 3 - Hittar inte Länsmansgården där
Ekman finns nämnd på Grillby no 5, s 53, otydligt
ArkivDigital: Villberga (C) AI:5 (1789-1795) Bild: 105 Sida: 96- Grillby, Kronolänsman
Olof Ekman Gryta 1745 9/9
Hustru Ulrica Barbara Grandin 1754 Utfl fr Grillby till Källsta 1798
Dotter Ulrica Olava 1782 "
Dotter Charlotta 1787 "
ArkivDigital: Villberga (C) AI:6 (1796-1802) Bild: 129 Sida: 114 – Grillby, Länsm…
… Ekman Gryta 1745 9/9 Död 1796
… Ulrica Barbara Grandin 1754 Utfl fr Grillby till Källsta 1798
Dotter Ulrica Olava 1782 "
Dotter Charlotta 1787 "
Kronolänsman
Per Halling … 1770 30/1 … 1802 12/6
ArkivDigital: Villberga (C) AI:7 (1803-1809) Bild: 139 Sida: 135 - Grillby, Kronolänsman
Christopher Luck Björskog 1775
Fru Juliana Sophia Luck Kallmar 1787
Dotter Maria Luck Willberga 1806 3/8
ArkivDigital: Villberga (C) AI:8 (1810-1817) Bild: 103 Sida: 101 – Grillby, Kronolänsman
C G Lindh Siklås 1773 8/8 Infl fr Ekolsund 1811
Fru Johanna Lindevall Övergran 1791 Infl fr Tillinge
Son Carl Johan Villberga 1813 17/11
Son Fredric … " 1815 19/12
4 drängar o 3 pigor med 2 barnhusbarn
ArkivDigital: Villberga (C) AI:9 (1817-1822) Bild: 500 Sida: 45 – Grillby no 3, Förre länsman
C G Lindh Sickla öö 1773 8/8 Flyttar till Yttergran 1821
Hustru Johanna Lindevall Gran 1791 "
Son Carl Johan Villberga 1813 17/11
Son Fredric … " 1815 19/12
ArkivDigital: Villberga (C) AI:9 (1817-1823) Bild: 510 Sida: 46 – Grillby no 3, Herr Kronolänsman
Karl Fredrik Marén Arnö 1796 17/5 Infl fr Enköping 1820
Demosell Christina Lovisa Marén Arnö 1798 6/7 Infl fr Arnö 1821 – Fl till Gran 1822
Vigd med Unge 1821 23/12
1 dräng, 1 piga, 1 gosse
ArkivDigital: Villberga (C) AI:9 (1824-1827) Bild: 2540 Sida: 249 – Grillby no 3, Kronolänsman
Karl Fredrik Marén Arnö 1796 17/5 Infl fr Enköping 1820
Dess fru Christina Sophia Säfström Enköpings Näs 1801
Son Fredric Willhelm Willberga 1826 15/11
Dess Svärmoder Christina Söderström Enköpings Näs 1767 Död 1827
ArkivDigital: Villberga (C) AI:10 (1827-1831) Bild: 57 Sida: 44 – Grillby no 3 Kronolänsmannen
Carl Fredrik Marén B Arnö 1796 17/5
Hustru Fru Christina Sophia Säfström Enköpings Näs 1801 19/11 Infl fr V Löfsta 1824
Son Fredrik Wilhelm Willberga 1826 15/7
Son Carl Gustaf " 1828 29/11
Son Johan Alfrid " 1831 3/10
6 drängar, 8 pigor, 1 jungfru
ArkivDigital: Villberga (C) AI:11 (1832-1837) Bild: 42 Sida: 36 – Grillby no 3 Kronolänsmannen
Carl Fredrik Marén B Arnö 1796 17/5 Fl till Litslena 1838
Hustru Christina Sophia Säfström Enköpings Näs 1801 19/11 Infl fr V Löfsta 1824
Son Carl Gustaf " 1828 29/11
Son Johan Alfrid " 1831 3/10 Död 1832 10/2
7 drängar, 7 pigor
ArkivDigital: Villberga (C) AI:12 (1838-1842) Bild: 38 Sida: 31 – Grillby no 3 Kronolänsmansboställe
Bonden Jan Ersson med familj
3 drängar, 2 pigor
Sidan 32, Kronolänsmannen
Carl Johan Sandqvist Uppsala 1813 25/11 Infl fr Enköping 1841 Wigd 1841 24/8
Fru Hedda Fredrika Söderblom Ö Löfsta 1822 5/5 Infl fr Wendel 1841
Son Sven Johan Willberga 1842 1/6
5 drängar, 5 pigor
ArkivDigital: Villberga (C) AI:13 (1843-1847) Bild: 35 Sida: 31 – Grillby no 3 Kronolänsmannen
Carl Johan Sandqvist Uppsala 1813 25/11
Fru Hedda Fredrika Söderbaum Ö Löfsta 1822 5/5
Son Sven Johan Willberga 1842 1/6
Dotter Theresia Fredrika " 1844 27/1
Son Carl Axel " 1845 4/8
Dotter Hilda Eleonora " 1846 31/10
12 drängar, 10 pigor
ArkivDigital: Villberga (C) AI:14 (1848-1852) Bild: 40 Sida: 34 – Grillby no 3 Kronolänsman
Carl Johan Sandqvist Uppsala 1813 25/11 Fl till Boglösa 1852
Fru Hedda Fredrika Söderbaum Ö Löfsta 1822 5/5
Son Sven Johan Willberga 1842 1/6
Dotter Theresia Fredrika " 1844 27/1
Son Carl Axel " 1845 4/8
Dotter Hilda Eleonora " 1846 31/10
Son Bernt Gustaf " 1848 18/6
Son Paul Willhelm " 1850 28/3
Dotter Hedvig Wilhelmina " 1851 4/12
Lieutenanten Anders August Leyonflyckt Österåker 1798 30/11 Infl fr Kulla 1849 Fl t Husby 1850 7/12
Svägerskan Anna C Söderbaum Ö Löfsta 1824 17/3 Infl fr Munktorp 1847 Fl t Munktorp 1848
Mamsell Augusta Wilhelmina Söderbaum 1831 8/2 Infl från Westland 1849 Fl t Boglösa 1852
12 drängar, 10 pigor
ArkivDigital: Villberga (C) AI:15 (1853-1857) Bild: 41 Sida: 36 – Grillby no 3 Länsmansboställe
Rättare Carl Olof Hellstrand Balingsta 1820 Vigda 1852 26/10
Med hustru
Alla drängar o pigor flyttar från gården
Sidan 37
Kron Befattningsman C J Sandqvists folk
Alla drängar o pigor flyttar från gården
ArkivDigital: Villberga (C) AI:16 (1858-1861) Bild: 58 Sida: 52 – Grillby no 3 Länsmansboställe
Tomt
Sidan 53
7 Statdrängar med familjer bor där.
ArkivDigital: Villberga (C) AI:17 (1861-1865) Bild: 59 Sida: 48 – Grillby no 3 Länsmansboställe
Tomt
Sidan 49
1 rättare, 7 statdrängar samt 1 arbetskarl med familjer bor där.
ArkivDigital: Villberga (C) AI:18 (1866-1870) Bild: 47 Sida: 43 – Grillby no 3 Länsmansboställe
Tomt
Sidan 44
1 rättare, 5 statdrängar samt 1 arbetskarl med familjer bor där.
ArkivDigital: Villberga (C) AI:19 (1871-1875) Bild: 46 Sida: 43 – Grillby no 3 Länsmansboställe
Tomt
1 piga o 1 ladugårdspiga
Sidan 44
1 rättare och 5 statdrängar med familjer bor där samt.
ArkivDigital: Villberga (C) AI:20 (1876-1880) Bild: 49 Sida: 46 – Grillby no 3 Länsmansboställe
… Kronolänsman E J Turén i Enköping
Brukaren Johan August Johansson
1 rättare och 3 statdrängar med familjer bor där samt 2 pigor.
ArkivDigital: Villberga (C) AI:21 (1881-1885) Bild: 50 Sida: 46 – Grillby no 3 Länsmansboställe
… Länsman E J Turén
Brukaren Johan August Johansson med familj
2 drängar och 2 pigor.
Sidan 47
Kronolänsman Erik Johan Turén Tuna 1850 21/6 Infl fr Enköping 1883 23/11 Attest nr 106
Hustru Nanna Maria Lovisa Andersson Örebro 1859 5/7 Infl fr Örebro 1885 16/10 Vigda 1885 12/6
Syster Anna Maria Turén Tuna 1867 1/1 Infl fr Tuna 1885 16/10 Attest nr 23
Rättaren med familj och 1 piga
ArkivDigital: Villberga (C) AI:22 (1886-1890) Bild: 62 Sida: 51 – Grillby no 3 Länsmansboställe
Kronolänsman Erik Johan Turén Tuna 1850 21/6
Hustru Nanna Maria Lovisa Andersson Örebro 1859 5/7 Vigda 1885 12/6
Dotter Janet Erika Chrolotta Willberga 1886 5/4
Dotter Sissi Maria Erika " 1887 28/11
Son Sven Erik Helmer " 1889 5/11
Mamsell Henrika Leontina Wikgren Örebro 1865 11/12 Infl fr Linköping 1890 1/11
Syster Anna Maria Turén Tuna 1867 1/1
2 pigor
Sidan 52
Rättaren, 2 statdrängar samt 1 snickare med familj
ArkivDigital: Villberga (C) AI:23 (1891-1895) Bild: 83 Sida: 73 – Grillby no 3 Länsmansboställe
Kronolänsman Erik Johan Turén Tuna 1850 21/6
Hustru Nanna Maria Lovisa Andersson Örebro 1859 5/7 Vigda 1885 12/6
Dotter Janet Erika Chrolotta Willberga 1886 5/4
Dotter Sissi Maria Erika " 1887 28/11
Son Sven Erik Helmer " 1889 5/11
Son Bo Erik Krister " 1892 7/12
Syster Anna Maria Turén Tuna 1867 1/1 Fl t Westerås 1894
2 pigor
Sidan 52
Rättaren, 5 statdrängar samt 1 snickare med familj
ArkivDigital: Villberga (C) AIIa:1 (1896-1902) Bild: 1050 Sida: 91 – Grillby no 3 Länsmansboställe
Kronolänsman Erik Johan Turén Tuna 1850 21/6
Hustru Nanna Maria Lovisa Andersson Örebro 1859 5/7 Vigda 1885 12/6
Dotter Janet Erika Chrolotta Willberga 1886 5/4
Dotter Sissi Maria Erika " 1887 28/11
Son Sven Erik Helmer " 1889 5/11
Son Bo Erik Krister " 1892 7/12
Kontorsskrivare
Hushållsbiträde
Lärarinna
2 pigor
Sidan 93
Rättaren, 2 statdrängar med familj
1 piga o 1 dräng
ArkivDigital: Villberga (C) AIIa:2 (1903-1909) Bild: 1780 Sida: 118 - Grillby no 3 Länsmansboställe
Kronolänsman Erik Johan Turén Tuna 1850 21/6
Hustru Nanna Maria Lovisa Andersson Örebro 1859 5/7 Vigda 1885 12/6
Dotter Janet Erika Chrolotta Willberga 1886 5/4
Dotter Sissi Maria Erika " 1887 28/11
Son Sven Erik Helmer " 1889 5/11
Son Bo Erik Krister " 1892 7/12
Kontorsskrivare
Hushållsbiträde
1 piga
Snickare
Metallarbetare
Sidan 119
Statdräng
Förre Rättaren
Fjärdingsman Karl Johan Andersson Svinnegarn 1860 29/4 Infl fr folie 140 1909
Hustru
ArkivDigital: Villberga (C) AIIa:3 (1910-1923) Bild: 2280 Sida: 209 - Grillby no 3 Länsmansboställe Kronolänsman Erik Johan Turén Tuna 1850 21/6 Fam fl t Maria Magdalena 1918 20/11
Hustru Nanna Maria Lovisa Andersson Örebro 1859 5/7 Vigda 1885 12/6
Dotter Janet Erika Chrolotta Willberga 1886 5/4
Dotter Sissi Maria Erika " 1887 28/11
Son Sven Erik Helmer " 1889 5/11
Son Bo Erik Krister " 1892 7/12
Hyresgäst, Lantbrukare Carl Larsson med familj
1 piga
Utdrag ur Husförhörslängd 1913-1920 Willberga fs i Trögds kontrakt av Uppsala län.
AIIa:3, kort 6, sidan 211
Grillby no 3
Karl Gustav Gustafsson, arrendator 1875 21/12 Hjälsta Vigsel 1903 8/7
Hustru Edla Andersson 1873 1/7 Löt "
Dotter Gundborg Edelvi Elisabet 1903 13/8 "
Dotter Märta Terese Ingeborg 1905 28/5 "
Dotter Edla Lilly Valborg 1909 10/3 "
Son Sven Per Gustav 1914 20/8 Villberga
Fader Per Erik Gustavsson, hemmansägare 1850 21/9 Giresta
Svärmor Ulrika Kristina Andersson, 1839 2/10 Kungshusby
född Eklund, enka efter statdrängen Karl Erik Eklund. Död 1915 3/2
Familjen är inflyttad från Löt 1913 19/8.
ArkivDigital: Villberga (C) AIIa:5 (1920-1929) Bild: 2170 Sida: 204
Utdrag ur Husförhörslängd 1920-1929 Willberga fs i Trögds kontrakt av Uppsala län.
AIIa:5, kort 7, sidan 204
Grillby m:e no 3
Karl Gustav Gustafsson, ägare 1875 21/12 Hjälsta Från folie 211
Hustru Edla Andersson 1873 1/7 Löt
Dotter Gundborg Edelvi Elisabet 1903 13/8 " Fl t Enköping 1925
Dotter Märta Terese Ingeborg 1905 28/5 " Fl t Kungshusby 1921
Dotter Edla Lilly Valborg 1909 10/3 " Gift 1929
Son Sven Per Gustav, boddräng 1914 20/8 Villberga Fl t sidan 508, 1930
Fader Per Erik Gustavsson, hemmansägare 1850 21/9 Giresta
Märta flyttar tillbaks från Kungshusby 1922 19/6.
Märta gift 1926 5/8, lysning nr 5, vigsel nr 26.
Märta flyttar till Fröjeslunda 1926 14/8.
Karl Gustav och Edla har begått nattvard och båda har tre års skolbildning.
Karl Gustaf, Edla och boddrängen Sven Per Gustav flyttar till nästa bok sidan 508.
Villberga (C) AIIa:8 (1930-1946) Sida: 508
Utdrag ur Husförhörslängd 1930-1946 Willberga fs i Trögds kontrakt av Uppsala län.
AIIa:8, sidan 508
Grillby no 3, 1 mtl (stadsägorna 2,3) kv Bostället 2
Karl Gustav Gustafsson 1875 21/12 Hjälsta Fl till Vänge 1946 29/3
Hustru Edla född Andersson 1873 1/7 Löt "
Son Sven Per Gustav 1914 20/8 Villberga Överförd till rad 7, 1939
Dotter Gundborg Edelvi Elisabet 1903 13/8 " Fl t Danderyd 1930 8/11
[1] https://www.arkivdigital.se/sources/3284 - 2020
[2] ArkivDigital: Trögds häradsrätt (C) AI:1 (1680-1686)
[3] Syner och ekonomiska besiktningar. Kronofogden i Uppsala läns södra fögderi kronofogden i södra fögderiet handlingar. SE/ULA/10644/-44 1790-1859 – lösa blad
[4] https://wiki.rotter.se/index.php?title=Kronol%C3%A4nsman - 2020
[5]https://historiskakartor.lantmateriet.se/historiskakartor/searchresult.html?mapTypeSelected=false&mapType=&countyLMS=B&parish=77&village=5&yearMinLMS=&yearMaxLMS=&surveyor=&taskLMS=&firstMatchToReturnLMS=1&archive=LMS – 2020
[6] Svenska Gods och Gårdar, Uppsala län 1938, sidan 848
[7] Avskrift av "Afskrift af f. Kronolänsman C. J. Sandqvist efterlemnade anteckningar." Örebro 1942, K. Hållén
[8] Sven Åke och Torgerd Haglund, intervju 2020-01-02
[9] ArkivDigital: Villberga (C) AI:2 (1759-1778) Bild: 113 Sida: 106
[10] Häradsekonomisk karta J112-83-25 Enköping
[11] Syner och ekonomiska besiktningar. Kronofogden i Uppsala läns södra fögderi kronofogden i södra fögderiet handlingar. SE/ULA/10644/-44 1790-1859 – lösa blad
[12] ArkivDigital: Villberga (C) AI:5 (1789-1795) Bild: 105 Sida: 96
[13] ArkivDigital: Villberga (C) AI:6 (1796-1802) Bild: 129 Sida: 114
[14] ArkivDigital: Villberga (C) F:1 (1755-1861) Bild: 62
[15] ArkivDigital: Villberga (C) AI:7 (1803-1809) Bild: 139 Sida: 135
[16] https://historicalstatistics.org/Jamforelsepris.htm - 2020
[17] Västerås rådhusrätt och magistrat, Bouppteckningar, F III a/43 (1855-1859), bildid: C0103702_00449
[18] ArkivDigital: Danvik-Sicklaö (A, AB) C:3 (1719-1781) Bild: 88
[19] ArkivDigital: Villberga (C) AI:8 (1810-1817) Bild: 103 Sida: 101
[20] ArkivDigital: Villberga (C) AI:9 (1817-1822) Bild: 500 Sida: 45
[21] ArkivDigital: Vallby (C) C:2 (1735-1802) Bild: 135
[22] ArkivDigital: Vallby (C) C:2 (1735-1802) Bild: 145
[23] ArkivDigital: Villberga (C) AI:9 (1817-1823) Bild: 510 Sida: 46
[24] ArkivDigital: Villberga (C) AI:9 (1824-1827) Bild: 2540 Sida: 249
[25] ArkivDigital: Villberga (C) AI:10 (1827-1831) Bild: 57 Sida: 44
[26] ArkivDigital: Villberga (C) F:1 (1755-1861) Bild: 177
[27] Avskrift av "Afskrift af f. Kronolänsman C. J. Sandqvist efterlemnade anteckningar." Örebro 1942, K. Hållén
[28] ArkivDigital: Villberga (C) AI:11 (1832-1837) Bild: 42 Sida: 36
[29] Trögds häradsrätt, Bouppteckningar, SE/ULA/11592/F/20 (1845-1849), bildid: C0104654_00854
[30] ArkivDigital: Uppsala domkyrkoförsamling (C) Ca:6 (1813-1854) Bild: 140
[31] Avskrift av "Afskrift af f. Kronolänsman C. J. Sandqvist efterlemnade anteckningar." Örebro 1942, K. Hållén.
[32] Uppsala län, Trögds Häradsrätt, AIII:5, 2/11, Urtima ting 8 Juni 1839
[33] Uppsala län, Trögds Häradsrätt, AIII:5, 2/11, Urtima ting 8 Juni 1839
[34] Ulleråkers sjukhus, överläkarens arkiv, Profecursjournaler 1837-1845, F2B:1, Nr 27
[35] ArkivDigital: Vendel (C) C:7 (1829-1850) Bild: 108 Sida: 106, nr 8
[36] ArkivDigital: Villberga (C) F:1 (1755-1861) Bild: 193, nr 8
[37] ArkivDigital: Villberga (C) F:1 (1755-1861) Bild: 193, nr 14
[38] Avskrift av "Afskrift af f. Kronolänsman C. J. Sandqvist efterlemnade anteckningar." Örebro 1942, K. Hållén.
[39] Uppsala län, Trögds Häradsrätt, AI:102a, 1/12, Winterting 28 Februarii 1854, §12
[40] ArkivDigital: Villberga (C) F:1 (1755-1861, Bild: 196, nr 9
[41] https://sonesgarden.se/Gamla_matt/Gamla_vikter.html - 2020
[42] Uppsala län, Trögds Häradsrätt, AI:113, Höstting 31 October 1865, §84
[43] ArkivDigital: Boglösa (C) F:1 (1861-1894) Bild: 21
[44]Avskrift av "Afskrift af f. Kronolänsman C. J. Sandqvist efterlemnade anteckningar." Örebro 1942, K. Hållén.
[45] Grillby, från hällristningar till dubbelspår, ett Leaderprojekt i Grillby 2014 – sidan 5
[46] ArkivDigital: Villberga (C) AIIa:1 (1896-1902) Bild: 1050 Sida: 91
[47] Sven Åke och Torgerd Haglund, intervju 2020-01-02
[48] Uppsala län, Trögds Häradsrätt, Trögd AI:130, Höstting 5 November 1889, §24
[49] Uppsala län, Trögds Häradsrätt, Trögd AI:131, Winterting 4 Mars 1890, §14
[50] Enköpings Posten 1985-06-24
[51] Enköpings Posten 1959-08-22
[52] Ena Arkivet – Erik Strands samlingar, pärm Grillby vandringar
[53] Grillby, från hällristningar till dubbelspår, ett Leaderprojekt i Grillby 2014 – sidan 31
[54] ArkivDigital: Villberga (C) AIIa:2 (1903-1909) Bild: 1780 Sida: 118
[55] ArkivDigital: Villberga (C) B:5 (1895-1915) Bild: 1080, sidan 100 Sida: 100
[56] ArkivDigital: Villberga (C) AIIa:3 (1910-1923) Bild: 2300 Sida: 211
[57] Enköpings Posten 1918-04-29
[58] Villberga kyrkoarkiv, Flyttningslängder, B/7 (1916-1940), bildid: 00151228_00016, sida 13
[59] Ena Arkivet, Erik Strands samlingar, pärm Grillby by. Grillby samhälle
[60] Göran Källgården, intervju 2020-01-04
[61] Enköpings Posten 1919-06-11
[62] Grillby 100 år, Bilaga till Enköpings Posten 1978-05-24
[63] Enköpings Posten 1924-01-16
[64] https://digitaltmuseum.se/search/?q=grillby&context=owners - 2020
[65] Villberga fs, C:7, sidan 78
[66] Ena Arkivets klipparkiv, Grillby-6-0133
[67] Rune och Irené Haag, intervju 2020-01-03
[68] Ena Arkivets klipparkiv, auktioner
[69] Rune och Irené Haag, intervju 2020-01-03
[70] Ena Arkivets klipparkiv, Villberga-4-0027
[71] Ena Arkivets klipparkiv, Villberga-5-0056
[72] Ena Arkivets klipparkiv, Villberga-4-0017
[73] Ena Arkivets klipparkiv, Villberga-10-0075
[74] Ena Arkivets klipparkiv, Villberga-5-0041
[75] Ena Arkivets klipparkiv, Villberga-6-0163
[76] Rune och Irené Haag, intervju 2020-01-03
[77] Ena Arkivets klipparkiv, Grillby-6-0180
[78] Enköpings Posten 1963-06-01
[79] Intervju med Hilding och Lisa Haag inför Grillby 100 år av Janne Johansson, Håkan Björn och Joachim Gunnarsson, Ena Arkivet
[80] Rune och Irené Haag, intervju 2020-01-03
[81] Enköpings Posten 1963-06-01
[82] Enköpings Posten 1969-04-15
[83] Enköpings Posten 1969-05-31
[84] Ena Arkivet – Erik Strands samlingar, pärm Grillby vandringar
[85] Grillby 100 år, Bilaga till Enköpings Posten 1978-05-24
[86] Sven Åke och Torgerd Haglund, intervju 2020-01-02
[87] Sven Åke och Torgerd Haglund, intervju 2020-01-02
[88] Sven Åke och Torgerd Haglund, intervju 2020-01-02